Historik

FURUNÄS

Furunäs har 24 hushåll med 60 invånare. Här finns en ganska ung befolkning med flera barnfamiljer.

Under 1970-1980 byggdes sju nya hus och det var som regel unga familjer med egen uppväxt i byn som satte ner sina bopålar här. Detta ledde till föryngring och en framtidstro att Furunäs skulle leva vidare som attraktiv by även i framtiden. Nya bostäder tillkom genom renovering 1998 av en gammal fastighet som länge stått tom samt att 2001 byggdes gamla skolan om till bostad. Ett par fritidshus finns också vid Sävarån . Ett antal småföretag har även startats av boende i byn.

Befolkningen har sedan dess föryngrats ytterligare och framtidstron finns kvar. År 2003 satsade byn på bredbandskabel.

 

KROKFORS

I Krokfors finns fem hus med 17 fast boende invånare, familjer med barn eller ungdomar så det är en ung befolkning i byn. Krokfors är en liten by som sedan 1900-talets början endast haft en eller ett par familjer som fast bofasta men 1968 byggdes ett fritidshus vid Klappmarksbäcken som sen blev bostad. Tio år efteråt byggdes ytterligare fyra sommarstugor vilka nu alla har omvandlats till året runtbostäder. Ytterligare ett hus vid Sävarån har fast boende. Bredband är även indraget i Krokfors.

September 2012 057 (640x427)

 

 

 

 

 

 

 

 

FRÅN FÄBOD TILL BREDBAND

Varje liten by har sin egen historia med personer som byggt upp och format sin omgivning utifrån dåtidens villkor. Samhällsförändringen har bara under de senaste 60 åren gått i rasande fart och den yngre generationen har svårt att föreställa sig hur det kunde vara tidigare.

Idag är det inte många som känner till hur generationer före oss bröt ny jord och startade sina liv ute i bygderna. Deras klurighet för att finna lösningar till livets nödtorft och för sin överlevnad skapade dåtidens utveckling. Vardagslivet ute på landsbygden har sedan förändrats väldigt mycket och vi glömmer så lätt vår historia.

I Furunäs fanns ett stort intresse att veta mer om byns historia och år 2004 var boken ”Från fäbod till bredband”, färdig. Den innehåller förutom beskrivning över gårdarna i Furunäs en berättelse om utvecklingen och hur det var att leva och bo på landsbygden från 1800-talet fram till nutidens nya teknik.

Materialet till Furunäs Historia har tagits fram av en arbetsgrupp av åtta personer som jobbat i cirkelform, boken är sedan skriven av Ingeborg Jonsson och Michael Forsberg.

Boken om Furunäs Historia finns till försäljning, tel: 090-58017.

bok

Enligt lantmätaren Jonas Gäddas byakarta från 1694 har Bullmarksbönderna haft sina fäbodar i Furunäs. Bönderna begärde sedan 1798 syn för Krononybygge vilket beviljades av Landshövdingeämbetet. Första fasta landbonden, (arrendator), Israel Jakobsson fanns i byn 1830-talet och fler nybyggare följde efter.

1800-talet hade många nödår och missväxt, 1867-68 drabbades hela Norrland. Det var en hård tid att leva i och många drabbades av svält, sjukdomar och dog.

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet utvandrade folk till Amerika från våra trakter. Det fanns många orsaker att man lämnade sina rötter och hembygd. En jordbruksbygd och ingen industri gav befolkningsöverskott av hemmasöner och döttrar som inte fick gården i arv. Stora barnkullar och minskad barnadödlighet gav överbefolkning och små jordbruk kunde inte försörja dem. Första världskriget kom, många ville komma undan kriget och     såg en chans att upptäcka nya världen. Man talade om Amerikafebern. Från Furunäs, Krokfors var det sex-åtta personer som åkte iväg, flera blev kvar där och har ättlingar som nu söker sina rötter här. Gustav Forsberg från Furunäs åkte också över till Amerika. Han var där och arbetade i tre år och kom sedan hem med nya idéer till lantbruksmaskiner som han omsatte i produktion.

Tillgång på arbete under 1920-1930-talet var säsongarbete med flottning, kolmilor,   tjärdalar och på 1940-talet fanns beredskapsarbete med skogsdikning.  Skogen och sågverken hade sin blomstringstid. Skogsarbeten och timmerkörning gav arbeten när träpatroner köpte upp stora skogar och virket kördes ner från Furunäs mot Sävar, Ratan och Sikeå.

Byn på 1920-1950-talet bestod av små jordbruk och torp med fyra till tio kor. Man var till stor del självförsörjande med mjölk och kött samt grödor som skördades från åkrarna. Livet gick sin gilla gång man arbetade och bodde i sin by. Utbytet med andra byar var sporadiskt när det endast fanns cykel och ett fåtal bilar.

Bostäderna var funktionsenliga men utan dagens bekvämligheter. Köket användes även som sovrum och vävkammare. Ladugårdarna var små, mörka trång bås för djuren. På vintern tvättade man i ladugården, sommartid tvättade man i ån eller bäcken. Utedass fanns i anslutning till ladugården.

Samhällsförändringens tid började under 1950-1960-talet. Industrin ökade och vården ropade efter folk. Karlarna och kvinnor som var arbetskraftsreserv lockades ut i förvärvslivet. Jordbruken blev större enheter och småjordbruk började läggas ned. Det blev mekanisering, utveckling av nya maskiner och fordrades mera åkerareal samt större djurbesättningar.

Furunäs följde trenden och det blev färre djur i ladugårdarna. Flera av männen började arbeta inom industrin och några kvinnor blev pionjärer tog körkort och gick ut på arbetsmarknaden. Jobb fanns inom städ och nattvak på lasarettet i Umeå. Hemarbetet och markservicen återstod när de kom hem på aftonen. Ladugårdarna tömdes på djur efter några år. Åkrar som inte brukades arrenderades av potatisodlare. Tack vare nya grödor hölls åkrarna öppna.

Förbättringar gjordes i husen med tvättmaskiner, elspisar, innetoaletter, badkar och dusch blev vanligare men det tog ända in på 1970-talet innan alla i byn hade dessa moderniteter. Tv:n kom 1960.

Skogsbruket förändrades med nya traktorer och skogsmaskiner, blev fler skogsavverkningar och det byggdes skogsvägar.

Landsvägen, Flodavägen belades med oljegrus 1962-1963.

Så var vi inne på 1970-talet och byn sökte bidrag till vägbelysning. Lyset byggdes i tre etapper och det blev ljust på byn, vilken förändring! Det blev kommunalt vatten och slambrunnar, utedassens tid var förbi. Bränngropen ersattes med kommunal sophantering och sen så småningom sopsortering 1995.

Under 1970 och 1980-talet blev det en expansion i byn, sju nya hus byggdes och barnfamiljer flyttade in och det blev generationsväxlingar. Det var som regel unga personer med egen uppväxt eller anknytning som satte ned sina bopålar i byn. Även ett fritidshus byggdes vid ån.

Inpå 2000-talet blev det ny inflyttning när två hus renoverades och åter blev bostäder. Unga barnfamiljer har även senare köpt hus och flyttat in i byn. Ett flertal enmansföretag finns i byn

Bredband drogs in i området hösten 2003 vilket är en mycket viktig satsning, en ny kommunikationsled som banar väg långt in i framtiden. Den nya tekniken utvecklas snabbt och kommer att ge oanade möjligheter framöver, i den processen är det viktigt att även byarna på landsbygden är med.